Igår, lördag så badade jag Vince. När han hade badat färdigt lyfte jag upp honom i en handduk och satte honom i mitt knä för att torka honom torr. Vince som helst inte vill sitta still ville resa sig upp och jag lät honom resa sig mot badkaret medan jag sträckte mig efter en blöja, och han trilla!!
Huvudet rätt i kakelkanten! Han skrek och det blödde, jag rusar ut till Marcus och vi satte oss i bilen i illfart till drottning Silvias barnakut. Vi kom fram vid 18 tiden, blev omhändertagna med en gång av otroligt trevlig personal. Vince fick jacket i pannan tejpad och ett stort bandage runt huvudet så allt skulle hållas på plats. De tittade även på ögat som hade fått sig en smäll och svullnad, men det fanns iget att göra åt det. Svullnade kommer gå ner om några dagar och han får nog en rejäl blåtira...
Vi var färdiga på en kvart, så innan 19 var vi hemma igen. Vince somnade gott i sin säng och idag, söndag har han mått som vanligt. Tack och lov!!
Det var en fruktansvärd händelse, jag blev så ledsen och chockad, det gick så otroligt fort och jag hann inget göra trots att jag satt precis vid honom. Man känner sig ursel som förälder, trots att alla säger att olycker händer så lätt. Men det får ju inte hända MIN son någonting.
Men som sköterskan sa: Han är ju en alldeles speciell pojke, men han kommer bli som vilken annan skitunge som helst och trilla och slå sig...
Det gör så ont i mig att se honom. Älskar honom så mycket...
Lägger nog upp lite bilder på honom när jag känner att jag orkar.
Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas få sova några timmar innan han vaknar för att komma över i vår säng. I morgon ska vi ha en härlig dag i solen!
2 kommentarer:
Usch då! Det är alltid otäckt då de slår i huvudet. Tur att det gick så bra. Usel mamma?? Nej, absolut inte! Du är ju det bästa som hänt Vince!!
Kramar
Jadu, jag vet tyvärr hur det är att bli så rädd, så rädd när det drabbar det finaste man har något sånt här. När Victor låg för döden och läkarna sade att det var osäkert om han hade fått bestående hjärnskador så kan jag lova dig att jag kände mig som världens värsta förälder som tillåtit detta hända. Men det vände och det jag kan säga är att man kan inte se på sig själv på det viset för det kommer hända fler gånger att Vince ramlar, de kan slå ut tänder, få hjärnskakning, bulor i huvudet, skrapsår på knäna...sånt händer! Och ska man gå med dåligt samvete för allt som händer så går man nog under till slut. Se det mer som att vilken tur att det inte blev värre än det var? Det blev ingen hjärnskakning, ögat kommer att bli bra, han är glad igen och han kommer definitivt inte komma ihåg det som hände :-) Victor överlevde utan hjärnskador, tänk de barn som faktiskt dött....vi har haft tur :-)Och du har ju lärt dig också vad gäller det med badkaret så se det som en mindre rolig erfarenhet än att skuldsätta dig! Vince och Victor kan inte ha bättre mammor så är det bara!
Skicka en kommentar