onsdag 31 augusti 2011

Samtal med Barnens Vänner!

Ringde Barnens Vänner idag och fick prata med Mona, ungefär så här lät samtalet:

-Barnens Vänner, det är Mona...

-Hej, mitt namn är Marléne Andreasson och vi väntar barnbesked från CSS i Taiwan.

-Hej Marléne! Hur är det?

-Jo tack det är bra, men jag skulle bara vilja veta vad som händer i Taiwan. Vi har väntat 9 månader nu på ett barnbesked och jag undrar om du vet något?

-(ett skratt) Vi ringer så fort vi vet något...

-Ja jo, jag vet ju det...men just nu känns det lite tungt. Känns som vi blir bortvalda hela tiden.

-SÅ ÄR DET INTE MARLÉNE!! Ni får inte se det som ni bli bortvalda. Det tar bara olika lång tid. Ni har ett barn sedan innan va?

-Ja, vi har en son på 3 år.

-Generellt så får de familjer som redan har barn väntar något längre än de som inte har några barn.

-Men är det så då, att våra papper inte läggs fram alls till den mamman då?

-Ja, precis. Om den biologiska mamman har önskemål om att det inte ska finnas något annat barn i familjen så blir ju inte ni aktuella för just den mamman.
'
-Men tycker du att vi ska oroa oss? Jag har ju haft cancer och så...

-nej, det tycker jag inte. Vi har en mycket god kontakt med CSS och skulle de märka av någon anledning att ni bli aktivt bortvalda av någon anledning, så skulle de meddela oss detta. Och vi skulle då kunna komplettera era handlingar eller kanske be er söka ett SN barn (Special Need)

-Det var skönt att höra!

-Det är inget ovanligt att man får vänta så länge som ni, vi har flera i kö just nu som har väntat ungefär lika länge.

-Men om det dröjer ytterligare någon månad, kommer ni i så fall kontakta CSS och fråga varför det dröjer?

-Vi kommer åka ner till CSS i oktober (underförstått att de kommer disskuteta de familjer som väntar då)

-Så det är bara att fortsätta vänta då...?

-Ja, precis. Så hoppas jag att jag får anledning att ringa dig snart.

-Det hoppas jag med! Tack för att jag fick prata med dig, nu känns allt lite bättre!

-Ha det så bra Marléne!

-Tack det samma!

-Hej då
-Hej då.

3 kommentarer:

Lisa sa...

Jag hoppas också att Mona får anledning att ringa er snart.

Håll ut! Er skatt finns där någon stans.

Kramar

josefine sa...

Förstår att du ringer och kollar. Man kan bli lite paranoid då man väntar och inget sker! Lätt att börja tänka -
Har pappren kommit bort? Är det nåt fel på vår ansökan?
Nu får vi hoppas att september innebär besked! Man vill ju få veta vem det är som kommer för att fullfölja barn rum och andra förberedelser! Kram

mei och thi´s mamma sa...

SÅ drygt det är att vänta. Jag hoppas att ni snart får ett magisk samtal med besked om vilken liten ljuvlig människa som har låtit er vänta.
Kram